...and now I'm old!

Då var helgen över. Då var allt födelsedagsfirande slut. Och allt var perfekt.

Nu däremot känns allt tomt. Allt kretsade runt min födelsedag och att försöka hitta tid för allt och alla. Och nu plötsligt är allt slut. Slut på alla möjliga sätt.

Torsdagen, 26 mars, började med ett samtal från norr med sjönsjungande sång och fågelkvitter i bakgrunden(min fågel). Sedan började mobilen pipa och gratulationer kom från alla möjliga håll. På jobbet välkomnades jag med kramar och pussar, och en stor bukett rosor! Vänner tittade in, och en kollega som var ledig den dagen kom förbi med en tårtbit hon lagat till mig!

Kvällen spenderades med tjejerna från jobbet på en liten mysig bar med live-musik och sedan bar det vidare till en annan lokal. Det som bara skulle bli en liten drink för att fira (eftersom själva festen skulle äga rum på lördagen) sträckte ut sig till 3...

Lördagen blev riktigt lyckad den med. Alla kollegor, vänner på plats i vår lägenhet, musik, mat och mingel. Strax efter midnatt bar det sedan iväg till en lokal... och punkt punkt punkt så var klockan 6 på morgonen och jag satt i en taxi på väg hem.

Så min födelsedag firades rejält. 21. Vi får väl se vad dessa två siffror har att komma med.

(bilder är på gång...)

Lost!

just because I'm losing, doesn't mean I'm lost

doesn't mean I'll stop, doesn't mean I move cross

just because I'm hurting, doesn't mean I'm hurt

doesn' t mean I didn't get what I deserved

no better and no worse

***

I just got lost

every river that I tried to cross

every door I ever tried was locked

oooh and I'm...

just waiting 'til the shine wears off

***

you might be a big fish, in a little pond

doesn't mean you've won, 'cause along may come

a bigger one

***

and you'll be lost

every river that you tried to cross

every gun you ever held went off

oooh and I'm...

just waiting until the firing stop

***

just waiting 'til the shine wears off

"lost" - Coldplay

Fullt upp!

Dagarna har bara flugit iväg sedan jag kom tillbaka till Florens. Förra veckan fick jag sluta lite tidigare på dagarna, eftersom jag var tvungen att hoppa in och jobba på söndagen, min annars lediga dag. Så jag fick lite tid till att träffa kompisarna utanför jobbet och strosa runt på gatorna i det härliga vårvädret som äntligen nått stan.


Och nu, denna vecka, är det istället fullt upp här hemma. Min kära rumskompis/kollega blir vuxen på riktigt och flyttar ihop med sin pojkvän och lämnar oss andra här hemma... lämnar med andra ord MIG ensam som ordningsamma roomie. Nu får jag ta över och bli "mamma" i huset. Men kanske klarar jag mig utan den rollen ändå, kanske blir det lättare att få saker gjort när man inte har nån i huset som "tjatar" att det ska bli gjort. Det återstår bara att se. Så är det att bo med andra människor.


Imorgon ska jag iaf gå och prata med ägaren till lägenheten angående kontrakt samt annat byråkratiskt. Sedan på torsdag kommer den preliminära nya tjejen på besök - en spanjorska - som tittar in så att vi alla kan lära känna varandra. Hmm...spännande!


På torsdag, 26 mars, fyller jag även år. Blir 21. Blir stor. Vuxen. Attans, vad läskigt.
Och tydligen har det spridit sig på jobbet och det verkar vara det enda som det pratas om just nu... hmm, jag misstänker att de är på gång med nåt. Men vill inget säga...

Med tanke på min födelsedag, och min roomie's utflyttning, tänkte vi fixa en liten fest här hemma på lördag! Så just nu håller vi på att planera inför det också. Hej och hå, mycket på gång!


Och för att avsluta. Nästa torsdag har jag min första lektion i JAPANSKA!! Wiiieee.... nybörjarkurs, men någonting måste jag väl ändå lära mig!

Det var allt för denna gång. Då hälsar jag er alla en buonanotte...

hälsningar från soliga och varma Florens!

ps. dessa var tagna igår...idag var det regn...men jag tänkte retas med er ändå! Våren har kommit till Florens!!

eccomi - buonasera Firenze!!

Back on track. Den långa veckan i Stockholm nådde sitt slut och det var dags att återvända till sitt andra hem. Där alla väntar. Plötsligt känner man sig schizofren. Vaknar i sin egen säng i Stockholm, vandrar runt på stan, pratar med kompisar i telefon, på svenska. Och så sätter man sig på planet, lugnt, anländer sedan vid halv nio i Florens och klampar in till lägenheten där alla rumskompisar väntar - och börjar prata italienska! Som om inget hänt.


Det blir ett kort inlägg. Måste fortfarande packa upp lite, fixa en lätt middag och städa badrummer och korridoren. Imorgon har jag en frukostträff med tjejerna på jobbet innan vi börjar så vill gärna komma i säng lite tidigare..


Våren har anlänt till Florens... Lunchpaus i solsken på piazza Signoria med tjejerna. Dags att ta fram vår jackan för kappan är alldeles för varm!

Hello Stockholm!

Då var man äntligen på semester! Och vad innebär det? STOCKHOLM!! Here I am!!

Jag har en hel vecka på mig att vandra runt i min härliga stad, och framför allt träffa alla mina vänner som jag inte sett på evigheter och saknat så!!

Jag går nog på extra energi just nu för det har inte blivit så mycket sömn de senaste nätterna, utgång på fredagen och sedan packning plus prat hela lördagen för att sen gå upp klockan 4 på morgonen för att ta flyget 07.00. Anlände sedan till Stockholm 11.30 efter kvick mellanlanding i München och har sedan dess spenderat hela eftermiddagen med mina kära föräldrar.

Väntade mig faktiskt kallare väder. Jag menar, jag har ju vant mig vid italienska kalla plusgrader, fuktiga sådana som tränger sig in i skelettet. Och bara tanken på att jag redan fryser av plusgrader och nu skulle ta mig till minusgrader gjorde mig lite nervig. Jag som är van med att gå i leggins och ibland skinnjacka. Men, ännu har jag inte panikat. Det är ju trots allt en torrare kyla här, som inte känns på samma sätt... får se dock hur det blir med de där legginsen...

Kära Stockholm...

Det var så länge sen sist, men ändå känns det som om jag aldrig lämnat dig. Men så är det väl att komma hem...

i vàtt och torrt

Fick hàromdan ett mejl fràn en utav mina kàraste vànner. Ett mejl med ett bifogat brev skrivet den 2 juni 2004!! Ett mejl som blivit skrivet men aldrig skickats - och som nu blev funnet i datorn 4 àr senare. Ett brev som beskrev vàr kàrlek till varandra, vàr starka vànskap som vi visste skulle hàlla i vàtt och torrt - trots allas kommentarer om att hògstadievànskap oftast fòrsvinner och "var beredd pà att ni kommer ta olika vàgar och vàxa ifràn varandra". Och visst tog vi olika vàgar - men det betyder inte att vi tappade bort varandra. Snarare fann vi en ànnu starkare relation och vànskapen hàller precis som vi sa fòr fyra àr sedan dà det var dags att separera oss fòr att gà vidare till gymnasiet...

Jag vet att ni finns dàr, ni vet att jag finns hàr.

I vàtt och torrt. àlskar er smà flickor.

the zsa zsa zu...

foto: flickr

hälsningar från Florens en regnig dag som denna

lite tankspridd kanske?

Hade tagit halva dagen ledig idag på grund av ett viktigt läkarbesök. Så jag skyndar mig från jobbet, springer till bussen, letar efter den rätta gatan och kommer sedan äntligen fram till mitt mål. Knackar på, säger mitt namn och att jag har tid hos dottor xxx klockan 16. Receptionisten tittar på mig lite frågande och säger "nej, nej, han är endast här och tar emot på onsdagar... du är skriven ONSDAG klockan 16!". Noooooo!!! Hon småler ursäktande mot mitt förtvivlande ansikte. Jag måste ha förstått det hela heeeelt fel! Så, det var bara att ta mig tillbaka mot stan, ringa min chef som suckade och sa skämtandes "Graziella lilla, du måste då vara riktigt tankspridd du?!". Men jag fick ta ledigt även imorgon, så då hoppas jag att det inte ska uppkomma några andra förhinder som att läkaren blir sjuk, eller gatorna blockeras eller vem vet vad!

Det har iaf varit en trevlig varm (äntigen) solig dag, kändes nästan som vår! Och jag köpte mig ett par läckra svarta pumps för en riktigt liten summa tillsammans med min väninna, för att sedan promenera tillbaka hem och chilla...

Måste nu bara förbereda mig för kalla Sverige eftersom jag på söndag morgon tar flyget hem till Stockholm. Då blir det inte längre några leggins och klackar. Nej, nej, snarare leggins UNDER byxorna. För nu är jag ju inte längre van vid svensk kyla! Attans...