måndag 19 maj 2008

there's something about Italy..

Veckan som kommer kommer att bli lite annorlunda än de andra. Mitt schema på Diesel är upplagt med mindre timmar per dag men däremot endast en ledig dag denna vecka. Men det blir bara skönt - dagarna blir inte lika långa och tunga... Sedan är det tyvärr även sista veckan för min amerikanska kompis Judy. Hon åker hem till New York på lördag för att sen transportera sig själv till Aspen där hon fått sitt drömjobb som kock på ett stort vet-inte-hur-många-stjärnors hotel. Hur stort det än är för henne att få ett sånt toppenjobb är hon så knäckt att behöva lämna Italien. Även hon har italienskt blod, från lite längre håll, men italienskan i henne finns trots allt. Hon är inte en sån där typisk amerikanska, och jag har verkligen trivts jättebra med henne. Blir sorgligt att ta farväl, men vi hoppas att hon lyckas "transportera sig" tillbaka genom hotellet (kedja som tydligen även finns i italien) för att jobba här i Italien. Så vi får se om 6 månader om jag får se henne igen! hmm...


Det är nåt med Italien. Nåt magiskt som får folk att inte vilja återvända hem... Exakt vad det är kan jag inte riktigt sätta fingret på. Atmosfären? Kulturen? Människorna? Överhuvudtaget charmen med Italien. Ett land du inte kan hitta nån annanstans. Det går inte att jämföra med nåt annant.

Italien är en klass för sig. Ibland svårt att förstå sig på, men bor och lever du i landet (eller har blodet i dig som jag) är det lättare att se helheten, förstå varför de beter sig eller gör som de gör. Jag kan gott säga att det krävs en hel del styrka för att lämna ett land som detta när man väl fallit pladask för det. Det är många som lyckas men med brustna hjärtan, men tar sig samman och lever vidare. Men jag är inte en utav dem. Jag föredrar att vara svag för landet och stanna i charmen och lyckan som landet alltid kommer att ge mig.



Det är nåt med Italien... som jag inte lyckas slita mig ifrån.

1 kommentar:

Mia sa...

Ååh vilket inlägg, jag blir så sugen på att åka dit. Jag har aldrig tagit mig dit ner och känner att jag bara måste få komma iväg snart. Men just nu har jag för mycket av allt annat! :)

Tack så mycket, jag hade en mysig födelsedag med släkten och nu i juni ska det bli fest med vännerna. Kan det bli bättre!?

Jag pluggade ett år i London men mina poäng är internationella så jag ska helt enkelt fortsätta här i Sverige i höst och göra klart de två åren som fattas. Trivdes inte så bra i London så det är därför jag gör så. Sen får vi se vad som händer. Undrar hur det ska bli att bli svensk på heltid, kommer jag bli rastlös etc...Vi får se helt enkelt!

Hur funkar det på ditt nya jobb? Trivs du med arb.kompisarna?

Kram Mia