En regnig lördag i Florens..

Lördagen spenderades promenerandes längs gatorna i ett regnande Florens tillsammans med Judy - med ett ständigt stannande på grund av all paraplytrafik och väjande av bilar som skvätter upp vatten från gatorna. Men det var mysigt ändå.
Tills vi tröttnade och mötte upp hennes roomie och deras kompis och gick och bakade american cookies! Eller ja, de bakade – jag smakade. Och allt socker och sött som de lägger i sina kakor och marshmallows rise-crips rutor – usch det blev för mycket för mig efter bara några tuggor! För att sen bli bjuden på en stor tallrik pasta med scampi och gräddsås – vilket iofs var underbar!

Sedan bar det av hem till Silvia där hon planerat att vi skulle äta tillsammans, stackarn fick äta själv på grund av min proppade nästan krampande mage. Jag fick åtminstone i mig en kopp te som hon lyckades göra. Vi har alltid så kul för Silvia är en sån där typisk student som inte har nån aning om hur man lagar mat. Eller kan baserna men känner sig otroligt osäker när hon ska tillaga nåt.
Och senaste tiden har hon gett sig f’n på att hon ska lära sig och vi har experimenterat och hållt på i köket – varje gång jag är där. Och det är alltid lika kul när vi sedan sitter där och ska smaka på vårat verk och se om vi lyckats eller inte. Och igår var det faktiskt inte nåt fel på hennes tillagning av sin 5-min potatispuré utan sjäva produkten som smakade skit. Så istället blev det att experimentera vilka kryddor man kunde tillägga för att få bort smaken och allt blev bara kaos! Men kul hade vi iaf.

Utmattad....men varför?

Jag är helt slut. Och jag vet inte ens varför.
Igår, söndag, sov jag till 13.30 för att sedan ligga kvar i sängen till 14.30 - tittandes på tv:n och smaska på apelsiner. Sen kom jag till sist upp och duschade av mig, och satte lite tvätt i tvättmaskinen.

19.00 hade jag träff med Silvia för att gå på Chokladfestivalen vid piazza Santa Croce och vi tog med oss hennes hud Rubber - som jag inte riktigt hurvida det var en bra eller dålig idé med tanke på att han är otroligt vild och galen och hoppar på allt som rör sig. Men vi fick oss några skratt av hans hysteriska beteende. Hur som helst blev det sent...som vanligt nä vi umgås...och jag kom hem först 00.30. För att sedan börja jobba 07.00.

Så, visst att jag är trött idag. Men jag hade ju fått min nästan 14 timmars sömn på söndagen så borde jag inte vara utvilad? Vet inte riktigt, känner mig febrig men jag har inge feber... Även min coinquilina säger att hon känner sig lite seg och dåsig. Det kanske är något som går... Vad vet jag. Tur att internet finns iaf. Pratar med kompisar, letat jobb.

Imorgon är en ny dag. Får se vad som händer då.

Buona serata!

De senaste intensiva dagarna...

Jag har haft fullt upp de senaste dagarna, efter jobbet har jag sprungit hit och dit, träffat kompisar ooch fixat det ena efter det andra. Piuuhh!

Min planering i onsdags gick ganska bra, jag blev dock långt ifrån klar men det gör inget. Kommunalhuset hade inte öppet så det sket sig, men det finns fler dagar. Sedan bar det av till Replay och en annan klädaffär där jag lämnade mitt CV och de verkade båda väldigt intresserade (!) men framförallt för att anställa mig heltid. Och det är ju egentligen det jag vill, men då framkommer samtidigt boendeproblemet... mitt volontärjobb ger mig ju gratisboende och gratis mat vilket är perfekt. Men samtidigt är jag så otroligt trött på att jobba där, det är fysiskt tungt och tanken på att göra det ännu fyra månader känns inte så lockande...men vi får väl se lite hur det går med jobbsökandet.

Sedan fixade jag allt med mitt vodafonekontrakt - de hade tydligen fått fel information från min bank/post och jag fick betala mina räkningar på posten. För att sedan dagen efter komma med "kvittot" för att bekräfta min betalning och försäkra att allt är ok. Komplicerat men löst.

Efter alla bestyr bar det av till Judys lägenhet för en trevlig pizza/drink-kväll med Liz (hennes roomie) och J's killkompis som är här över veckan. Vi hade jättekul och jag o Judy delade på en gorgonzola+äppel-pizza(!), låter inte alls så lockande - jag vet - men aaaah det var gott!

Igår var vi alla på museumet Uffizi och tittade på alla fina tavlor och skulpturer. Synd att jag inte hade med mig alla anteckningar från Kulturhistoriakursen på Vrg... Här fanns många tavlor som vi gått igenom men som man glömt historian om...

Idag har jag varit och tittat till Firenzes ena universitet med min svenska kompis här som pluggat i 4 år... Det var lite kul att se hur det såg ut, allt var nytt och modernt och de håller på att bygga upp hela området med parker, studentlägenheter och byggnader. Men, vi befinner ju oss i Italien och detta byggande kommer nog ta väääldigt lång tid innan allt blir klart!

Ikväll skulle jag ha varit på middag hos Judy men den blev inställd, och det var väl lika bra - är helt slut och imorgon ska vi åka till Pisa och utforska den staden så det blir nog en tidig läggdags för mig.

That's my sammanfattning....inte så roligt inlägg kanske men it will do.

Eccomi Firenze!

Jag är tillbaka!
Det har gått en vecka redan och det har varit en del att fixa med så jag har varken haft tid eller lust att uppdatera bloggen. Men nu är jag här och jag ska försöka sammanfatta denna "händelserika" vecka.

Jag anlände till Firenze lördag natt (12/1) och åkte direkt till Silvia som numera bor själv med hunden som tog emot mig med en stor bamsekram. Vi lagade mat pratade pratade och senare kom en utav hennes killkompisar förbi - Roy - och vi gick alla ut och strosade runt i härliga Firenze's gränder. Vi hade jättekul och jag bara njöt av att vara tillbaka.
Dagen efter tog det lite tid innan jag kom hem. Vi blev och snacka hela natten och dagen efter att jag kom till min lägenhet först runt fem på söndagen. Där i sin tur min kära coinquilina Aurora tog emot mig med en liten parfym som välkomstpresent! Jobbet hade tyligen också lämnat en julklapp med lite italienska godsaker och vin som nog ska användas nån kväll med kompisar.

Så. Tillbaka är jag och veckan har mer eller mindre gått ut på att [mer än jobba] - träffa alla vänner som är här. Francesco träffade jag redan på måndag kväll och hade det hur trevligt och mysigt som helst. Gigi har inte kommit än, han hörde av sig i fredags och sa att han kommer i slutet av månaden - han spenderade lite för mycket pengar under julhelgen nere på sardinien att han måste jobba igen allt innan han kommer - så, nu är han där och plockar svamp! Hihi.
Judy kommer hem idag och jag får väl se när jag hinner träffa henne...hon får en kompis hit på tisdag det är planerat att vi alla ska ta en liten sightseeing tour runt i Firenze eftersom inte ens jag och Judy som redan varit här ett tag varit på nåt museum eller liknande. Så det är väl dags!

Igår köpte jag även en italiensk grammatikbok - så nu ska det pluggas lite också! Francesco's chef har erbjudit mig ett jobb hos dem - alltid som säljare i den där bokaffären - men jag får se lite först om jag hittar nåt annat. Francesco har många kontakter och sa att han ska hjälpa mig.

Idag, söndag, har jag chillat, spelat tv-spel med denzil och skurat golvet. My job is done!

Jag och bloggen är tillbaka och igång igen! Arrivederci!

gott nytt år!

2007 ------->> 2008!

Ett helt nytt år med nya oskrivna blad som bara väntar på att bli nerkladdade. Det ska bli riktigt intressant och spännande att se vad det här året har att komma med för jag har absolut ingen aning om vad eller var jag slutar upp inför nästa nyår! Förut hade man alltid en någorlunda uppfattning; man gick i skolan och hade åtminstone den att gå efter, men nu är det helt upp till sig själv. Jag har alla möjligheter i världen.

Så, den ständiga frågan. Har jag några nyårslöften??

Hade inte tänkt ha det men efter allt det som hänt mig senaste tiden, med mobil-och kamerastölder kom jag inatt (efter att min mobil än en gång blivit stulen - men som denna gång på nåt mystiskt sätt hittades nånstans) fram till att jag måste vara mer försiktig med mina ägodelar, och inte lita på att ställen är säkra bara för att sällskapet är ens kompisar och deras kompisar. Jag har lärt mig en läxa och jag har inte råd att vara så här slarvig, trots att det många gånger inte berodde på mig.

Annars har jag nog inga fler löften - kanske mål, som förra året då mina mål var att ta vara på min sista tid i skolan med kompisarna och att ta mig ner till italien dit jag alltid velat flytta. Till italien kom jag och tagit vara på tiden med kompisarna kan jag definitivt garantera att jag gjort det här året.

2007 var ett underbart år som har gett mig så mycket och jag hoppas bara att det kommer att fortsätta rulla på lika bra - om inte bättre - det här året!

Tack och skål!

tiden går fort när man har roligt

jaha.
då har redan en månad passerat här i Sverige. och jag som trodde att jag skulle fortsätta blogga trots att jag var hemma - men nehej, det hade jag varken tid eller lust med. men, så blir det ju när man kommer hem till familj och vänner. man ska vara överallt direkt och vara tillgänglig hela tiden. och det första som händer när man landat är att dra igång med det stora jobbuppdraget som låg framför mig den första veckan --> Nobel-fredsprisgalan i Oslo slash big-big-conference-for-very-important-buisnesspeople. och myself som flowergirl/värdinna. orkar inte förklara - ni som vet ni vet. grymt kul var det iallafall. mötte Al Gore i trappen i Oslo - så det var ju nåt iaf.

hur som helst.
tiden har gått fort och har spenderats med kompisar och med familj. julen i Finland med moster och kusin, och nu nyår [imorn!] med alla kära vänner hemma hos Jennifer. för en gångs skull känns det som att nyår kommer bli bra - vi vet åtminstone vart vi ska vara och är någorlunda planerade!

sen den 12 januari bär det av igen. då återvänder jag till kära Florens och det känns bra. självklart kommer jag sakna alla här men nu har jag ju fått min tid med er - och vi är ju alla busy ändå - så det är nog time for me to go back!

får se om jag fortsätter skriva nu under dessa två sista veckor i Sverige eller om det kommer igång först på plats i Italien. non si sà!

gott nytt år på er alla iallafall! får se vad 2008 har att komma med....

fajitas, ribs och en grek's födelsedag

Min amerikanska tjejkompis Judy hade igårkväll [lördag] bjudit hem mig på middag tillsammans med hennes andra vänner. De går alla en kurs i matlagning la cuscina italiana och går alla i masterklassen, så de är väldigt duktiga. Denna kväll stod det fajitas och ribs på menyn och vid 20.30 satt vi alla runt bordet och smaskade. Mmmm....

De var alla amerikaner och ibland kändes det som jag befann mig i Amerika och inte Italien. När vi sen gick av och an ut till Irish Pub för att ta oss en specialare [som jag inte minns vad namnet på] som bestod av en Guinnes, med lite Jack Daniels och en shot Baileys [allt skulle tas tillsammans] så kom jag på mig själv med att prata engelska med bartendern istället för italienska - bara för att jag var mitt uppe i mitt numera amerikanska liv.

Kvällen fortsatte och vi hade mycket trevligt. En utav deras kompisar - greken [som jag träffade förra helgen] fyllde tydligen år så snart bar det väg hem till honom. Han hade en jättefinlägenhet - stor, ungdomlig, studentig och modern! Och nu fylld med massa ungdomar som pratade, skojade och drack.

Kvällen blev mycket lyckad. Jag träffade många nya människor och vi skrattade mycket åt allas konstiga fyllesnack....hehe! Synd bara att jag inte kommer att få träffa några utav dem längre. Jag åker ju på tisdag och några utav dem slutar sin kurs nu till jul och åker sedan hem till sig. Men jag har ju åtminstone Judy kvar, det är ju trots allt henne jag känner...

03.00 satte jag min fot in till mig och somnade mycket gott efter en lyckad kväll med mina amerikanare.

Sushinight in Italy!

Onsdag kväll och jag hade möte med Judy kvart i nio vid duomo. Självklart krånglar bussarna så jag kommer lite sent, men som sagt detta händer alltid så ingen tar illa upp. Vi tog en promenad över Ponte Vecchio med färdriktning sushibar! Det är hela två månader sen jag åt sushi sist så det bara vattnades i munnen ju närmare vi kom. Och jag har dessutom aldrig ätit det i Italien, så det kändes lite spännande. Hela idén med att äta sushi i Italien känns lite skum. Men vi är ju trots allt utlänningar som behöver lite annan mat än endast den traditionella italienska varianten.

Vi hade det jättetrevligt, restaurangen var mysig, sushin god, och jag och Judy hade mycket att prata om. Vi känner båda Gigi på samma sätt, och skrattade ofta åt hans små dumma beteenden. Men pratade även om mycket annat, bl.a. om Amerika och livet där jämfört med Europa. Känns kul att ha träffat en ny tjejkompis och framför allt att få prata engelska! Jag har längtat efter att få använda språket på riktigt! Vi bestämde oss för att höras inför helgen för att hitta på något innan jag åker.

Vid 22.30 bar det av hem till Francesco...vi hade lite att reda ut men allt löste sig. Det var sist och slutligen bara en bagatell, men inte visste jag att även killar kunde vara så komplicerade (!) hehe...

Så.

Slutet gott. Allting gott!

My American night out

Det var lördag kväll och jag ville hitta på något kul. Frågade om sardinerna hade lust att gå ut, men av tre ville bara Gigi gå ut. Så, utan något riktigt mål strosade vi runt i stan, försökte få tag på folk som ville hänga med ut och fick till sist tag på en utav hans amerikanska tjejkompis Judy.

Vi gick alla till Moyo, ett uteställe där många studenter hänger, det var fullpackat och vi började snacka med några utav hennes klasskompisar. Det hela blev ganska komiskt, för där var vi ett gäng; en riktig italienare (gigi) som försökte - mycket entusiastiskt - prata engelska med 4-5 amerikanare/grek som i sin tur försökte prata och göra sig förstådd på italienska. Och sedan jag däremellan som pratade båda språken och tillsist inte förstod vilket språk jag skulle använda! Och den ena diskussionen hoppade till den andra eftersom det ständigt blev missförstånd och jag och Judy kunde inte sluta skratta åt dessa pojkar och deras hysteriska samtal.

Efter ett tag drog vi vidare till ett pub-diskotek, twice, som var helt ok, fullpackat med folk och röj på dansgolvet, men varken jag eller Judy var så pigga på att dansa så vi tog en drink och satte oss och pratade. Hon var jättetrevlig och vi "klickade" direkt. Det var kul att få prata engelska igen, och trots att det hackade lite i början så pratade jag ovanligt bra när vi väl kom igång! Blev nästan överraskad över mig själv. Och stackars Gigi blev ju lite utanför när vi väl kom igång med våra diskussioner, men han klarade sig nog...vi försökte få med honom men det var inte alltid så lätt.

Vid 02-tiden bestämde vi oss för att gå, men vi ville inte riktigt gå hem än..men vi visste inte riktigt vart vi kunde ta vägen eftersom det mesta antagligen var stängt vid den här tiden. Det regnade och hade blivit lite kyligare, men Gigi envisades med att vi skulle hitta något. Så, vi promenerade, och promenerade...klockan hann bli upp emot 03....och vi hade blivit genomblöta.

Vi följde Judy hem, lämnade henne och började gå mot Gigis lägenhet där jag skulle ta en taxi. Och här tog det stop. De här j**la taxibolagen lurar en bara på pengar.

Man ringer, får vänta, får till sist beställa taxi för att sen vänta ytterligare...det passerar 5 minuter tills de återkommer med "tyvärr vi kan inte hitta någon taxi just nu, du får återkomma!" och så lägger de på utan att man har någon som helst chans att säga något.

Jag försöker igen med ett annat taxibolag; samma sak händer! Usch, vad förbannad jag blir. Här spenderar man pengar för ingenting. Och blir lämnad på gatan mitt i natten i Florens.
Hos Gigi kunde jag inte sova så det blev att ringa till Judy och fråga om det fanns möjlighet för mig att sova hos henne. Det kändes fult, med tanke på att jag just lärt känna henne, men här är det ganska vanligt sånt här så jag blev direkt välkommen till henne.

Så, där slutade min lördagskväll. Och jag vaknade imorse av min telefon som squillade - klockan va 12.30!!!!! Så, det var bara att ta sig hemmåt. Halvt nyvaken, på gatorna i Florens fulla med människor som springer maraton. Suck...orka!

När jag kom hem hade min kära coinquilina redan fixat lite med maten och sparat lite hemlagad köttfärssås som hon insisterade att jag skulle äta. Mmmmmm....spaghetti med köttfärssås - det satt fint!

Och nu har klockan redan blivit 16.00 och jag har inte gjort ett sk*t. Men det är ju trots allt söndag. Giorno di riposo..

Lördags morgon...

Har precis kommit hem....gårdagskvällen spenderades hemma hos F med ett gäng kompisar och några från södra italien som var på besök. Mycket trevligt och mycket skrattande....och tiden flög iväg så det blev att sova över. Istället för att spendera onödiga pengar på taxi.

Men det var en lyckad kväll. Och nu hemma för att städa rummet och lägenheten... Känns som att det är min tur att göra lite. Min coinquilina hinner alltid före med städningen och låter mig inte hjälpa till..hehe! Men nu är hon på jobbet så jag får ta tillfället i akt ;)

Äntligen helg!

Fredagsturen är över... är nu hemma och vilar mig. De senaste dagarna har varit ganska intensiva. Har jobbat och gått ut nästan varje kväll, och någon riktig djup sömn har jag inte haft heller om nätterna så nu är jag ganska trött.

Igår var jag hemma hos sardinerna - och jag höll mitt löfte, jag tog lite bilder! Kvällen var ganska lugn, vi snackade, skojade, experimenterade lite med middagen som bestod av melanzane - som vi testade att laga i ugnen med vitlök och peperoncino. Det blev faktiskt ganska lyckat...men inte perfekt.

Giordi och Silvia

Gigi

Vi ska höras ikväll, så vi får se vad jag hittar på...det är heller inte bestämt om jag verkligen åker till Rom. Åker jag skulle jag åka bara över en dag och jag vet inte om det är värt pengarna...hellre då att åka en hel weekend för samma summa och bo hos min kompis, som inte kunde just den här helgen. Men, sen är ju Issa i Rom....så, vi får se. Annars ser jag ju henne i Stockholm snart ändå men det skulle vara kul att träffas här när vi nu ändå är i samma land. Boh!

Oavsett vad hittar jag nog på något kul.

När allt kommer upp till ytan...

Sitter och pratar med en utav sardinerna har precis fått veta lite saker... som jag redan förstått från innan, men som jag nu fått bekräftat. Vilken skit! (...alltså den personen vi pratar om). Men, what can you do! Jag har iaf 75% på min sida! Och jag är glad att jag har dem...de ärliga och omtänksamma personer som verkligen bryr sig.

Mer går det inte att säga...här.

- En dag på stan -

Det var dags för intervju, så direkt efter jobbet gjorde jag mig iordning för att sedan bege mig in mot stan. Var lite tidig för att inte riskera att komma för sent, och när jag nu hade tid över tog jag tillfället i akt att gå runt lite vid Ponte Vecchio och ta lite bilder. Det har varit en underbar dag med solsken och en ganska skön hösttemperatur.

Eftersom det har varit en ganska stor klimatskillnad för mig mellan Sverige och Italien; luft, temperatur, vattnet, så har min hy, sedan jag kom, reagerat ganska kraftigt. Den blir lätt torr och jag får röda jobbiga märken i ansiktet - vilket INTE är så roligt! Och hur mycket jag än försökt att ta hand om den har jag inte lyckats, och vi har nu kommit fram till att det måste vara det över kalkade vattnet och skillnaden av luften här som gjort att jag fått en sån reaktion. Så när jag såg ett apotek, tittade jag in för att fråga om råd. Och de hjälpte mig direkt, sa att detta var vanligt med tanke på att jag är van vid den lite torrare luften i Sveadala... så jag fick lite produkter att prova på. Så vi får väl hoppas att ni får se en fräsch italiana när jag kommer hem!

Så, till jobbintervjun! Hmm, ja, de verkade väldigt intresserade, men ville göra det klart för sig att detta handlade om en förfrågan efter någon som var redo att jobba i minst ett år, gärna upp till tre. Att han var inte intresserad för någon som endast var här för några månader, ett år.

Så det var kört.

Skulle jag ha ljugit och sagt att jag skulle stanna här i Italien för gott? Och sen komma med att jag bara kunde jobba halvtid, OCH att jag nu åker bort den 4:e för att vara tillgänglig först i januari... Jag vet inte. Kanske är jag en dålig "förhandlare", kanske skulle jag ha kämpat lite mer för jobbet. Men samtidigt, detta var första mötet, jag har många chanser än...no hurry! En bra erfarenhet. Så, inget jobb. But we still have happytime!

När jag ändå var i stan gjorde jag lite ärenden på posten, köpte en nödvändig polotröja för dessa kalla italienska vindar, och tog sedan en sväng förbi piazza san Lorenzo för att säga hej till my homies. Det visade sig att truppen av säljare har blivit större - nu jobbar även kusinen där så det blev många kramar (läs pussar - det är ju så man hälsar här, hehe) hit och dit. De sa att jag skulle komma förbi på torsdag, så nu har jag fullt schema för denna vecka.

Nu ska jag titta förbi min ex-coinquilino, som det by the way är lugnt med...vi har pratat ut, och jag ska käka middag där ikväll (...eller NU). Jag har blivit hans private problem-lösare. Killen har många problem och han har fattat att han behöver min hjälp. Och trust me, jag vet vad jag gör. Det är annorlunda nu.

Imorgon blir det utgång med F, sen torsdag hos Sardinerna (de kommer från Sardinien) och sen är det tänkt att jag ska spendera helgen i Rom (!) och träffa Issa(!) som är på besök!

Så, veckan ser bra ut!

A dopo..

- Söndag -

Ledig. Otroligt skönt. Men sova hur länge som helst fick jag dock inte idag. Var bjuden på lunch hos en arbetskompis klockan ett så det var bara att stiga upp och göra sig iordning. Och sedan ut i solen (!) och kylan.

Det var verkligen jättetrevligt, hon bjöd mig på typisk peruiansk mat - hon är från Peru och har bott här i nu 14 år. Hon är 34 men väldigt ungdomlig av sig, har sin son och man här och är verkligen en person med stort hjärta. Hon är en utav dem som jag känner mig mest trygg med och verkligen kan prata. Så jag blev glad när hon bjöd hem mig. Och maten var otroligt god!

Efter lite för många timmar pratandes begav jag mig hemmåt, och här är jag nu. Rummet behövs städas. Tvätten behövs tvättas. Usch jag orkar inte, men det måste bli gjort.

Nu.

jag insåg just..

...att om bara två veckor åker jag tillbaka till Sverige. Hmm...redan? när mamma nämnde per telefon imorse blev jag lite smått nedstämd. Inte för att jag inte vill tillbaka, längtar tills jag får träffa alla, men samtidigt känns det lite synd eftersom jag precis verkligen börjat känna mig hemma, komma igång med allt; jobb, kompisar, boende - och framför allt språket. Men jag komme trots allt tillbaka sen de första dagarna i januari så jag ska väl inte missa så mycket. Hoppas jag. Och det ska bli otroligt kul att träffa alla där hemma! Det gick bara så fort...

- INTERNET -

Äntligen är allt fixat! Jag har internet hemma! Nu är allt klart....piuhhhh!

Så nu sitter jag hemma i min säng med den italienska radion på för att lyssna på matchen som pågår mellan Skottland - Italien (just nu 0-1) medan jag kollar läget på webben ;)

Fredagskvällen var väldigt mysig...det var kallt och blåsigt ute så vi stannade inne, käkade middag och myste framför tv:n....hihi!

- Pà jobbet -

Ar pà jobbet och har en lite làngre paus eftersom vi blev klara tidigare àn vanligt. Det àr ovanligt lugnt och det finns inget att gòra... Pissvàder ute; det blàser och àr kallt.

Kvàllens planer àr inte mer planerade àn att jag ska tràffa kompisar, sen om vi gàr ut eller stannar inne och ser en film fàr vi se...àr ledig imorgon sà jag har all tid i vàrlden!

Sà...inget mer att sàga fòr tillfàllet...

Hoppas bara att solen tittar fram!

- Det går bra nu -

Efter lite upp- och nedgångar här i Florens, både humör- och händelsemässigt, känns det som att saker och ting börjar fixa sig. Jag har äntligen hittat ett sätt att få internet genom mobilen på ett mycket smidigt och billigt sätt! Så imorgon ska det förhoppningsvis fungera så att jag slipper sitta här och störa/bli störd.

Jag får fler och fler kompisar, börjar få bra riktigt bra kontakt med mina kollegor och det har även kommit några unga praktikanter nu som jag börjat tjattra med. Min nya coinquilina är hur härlig som helst, väldigt ungdomlig av sig och lätt att umgås med. Vi har våra privatliv och bor i våra respektive rum, men det händer att vi äter tillsammans och infatti, ikväll blir det Grey's Anatomy chillkväll!

Sen har jag hittat en mysig och preppy liten jacka som jag såg på en tjej på tåget till Messina, och jag har äntligen hittat den! Och nu är den min ;)

Så...det går bra nu...på alla möjliga sätt....och allt går inte att skriva här! ;)

Ny lägenhet och en resa söderut

En resa var verkligen det jag behövde efter de kaotiska dagarna jag haft senaste veckorna. Det räckte inte med att mobilen skulle bli stulen här i Florens, jag skulle även börja bråka så pass mycket med min roomie att jag skulle få flytta till en annan lägenhet.

Flytten är nu klar och jag trivs bättre än någonsin. Den är en aning mindre, men mycket hemtrevligare och istället för ett större kök har jag ett större rum och vem skulle klaga på det?! Min nya roomie är runt 30 (högst!) och är hur gullig och pratglad som helst.

Men trots att bytet skett har inte relationen eller bråken mellan mig och Mr. ex-roomie blivit bättre. Eller, muntligt slutade det igårkväll, då han bestämde sig för att aldrig mer prata med mig, men det visar ju bara att det inte är över. Det värsta är bara att han får det att låta som om allt är mitt fel, som om jag är the bad guy som flyttar. Han verkar verkligen inte förstå vad han gjort, hur han betett sig. Hur jag som tjej känner att bo med honom. Visst, han förstod sista dagen att jag på riktigt inte var intresserad, och hans beteende kunde kanske ändras så småningom, men av tidigare erfarenhet vet jag han antagligen inte kommer att ändras eller så kommer vi ha en otrolig spänd relation där vi undviker varandra men ändå kontrollerar varandra (läs han). Och så vill jag inte bo. Jag flyttar för min skull. Jag litar inte på honom. Och ska jag flytta så ska jag flytta nu. Jag ska ju trots allt bo här i Florens ett bra tag. Och jag bryr mig inte ett skit att han är arg på mig. Det ska egentligen vara tvärt om men han är ju en omogen snorunge som inte fattat ett skit. Det är han som ska be om förlåtelse – inte jag!

Så, resan var en nödvändig paus från allt. Efter 10 timmars tågresa ner till Messina blev jag upplockad av F. som körde hem mig för att lämna mina grejer för att sen fortsätta ut i staden där resten väntade! Jag var dödstrött men hade hur kul som helst. Och jag var så lycklig att vara där. Trots att själva staden inte är så speciell i sig så har den minnen, det är en plats som betyder mycket för mig och som gör mig glad bara att vara där.

Jag hade fyra underbara dagar. Varje dag med kompisar, några mer än andra. Som V, som jag inte träffat eller umgåtts mycket med alls de senaste åren men som jag, de få gånger vi setts, trivs jättebra med. Så vi passade på att träffas nu, och det gjorde vi tre dagar i rad sen jag kom. Och hade så himla kul. Det är skönt att kunna umgås med en kille som man verkligen kan snacka och ha kul med utan att det skulle betyda något mer. Vi kom underfund med att vi har mycket gemensamt och tänker på samma sätt. Vi har båda mognat och ändrats mycket sen vi träffades första gången 2001 men lite sitter trots allt kvar. Vi pratade minnen, och lite grejer avslöjades. Är så glad att vi hann ha den här tiden tillsammans, för nu vet man inte längre vilka man kommer att hinna eller kunna träffa i framtiden. Många har flyttat, kommer att flytta eller åker bort när jag kommer nästa sommar, och han är en utav dem. Men efter dessa tre dagar vet jag att jag åtminstone inte kommer att förlora honom. Eller det hoppas jag.

Fyra dagar gick fort, men jag hann trots allt vara med kompisar, ha kuddkrig, plocka kastanjer uppe i bergen (där man såg ut över hela Sicilien – går inte att beskriva hur vackert det var!), gå på bio och se en konstig siciliansk film, få tillbaka kontakten med en killkompis jag inte hört av på tre år(!), dricka vin och laga spaghetti klockan tre på natten med kompisar, och upptäcka Messina by night in höst/vintertid.

För att sen åka tillbaka upp till Florens med tåg i 10 timmar, komma hem klockan 06.00 på morgonen för att sedan börja jobba kl 07.00. Men det var det värt.

Tisdag eftermiddag och italienskt kaffe

Sitter här på jobbet, mitt pass är slut sedan två timmar tillbaka, jag har ätit och sitter nu med en italiensk pajbit och det gudomliga italienska kaffet. Mmmm.... Det behövdes verkligen.

Det har varit en tung dag, eller egentligen inte tung alls men det känns som att allt gått emot mig. För det första regnar det. Och för det andra har jag jobbat med de personer jag minst gillar här; de är stressande och lite halvt otrevliga. Men egentligen är det nog bara jag som tar åt mig lätt, och de märkte väl att jag efter ett tag blev irriterad och då ändrade de sig helt och blev gulliga. Plus efter allt som har hänt senaste tiden är jag väl mentalt exhausted. Men iallafall. De få gånger jag stött på min ex-roomie har vi knappt tittat på varandra och just nu gör jag allt för att undvika honom. Men det går ju inte forever, ska ju hem nångång.

Nej, det enda som får mig på gott humör är detta kaffe och vetskapen att jag imorgon klockan 12.00 sätter mig på tåget ner till Messina för att hälsa på mina vänner över långhelgen!