det enda jag ville ha var lite vatten

Jag kommer hem efter en liten promenad. Går till kylskåpet för att ta mig en vattenflaska för att sen sätta mig framför tv:n. Och vad upptäcker jag när jag öppnar kylskåpet? Jo, att min kära BRAVO juice-flaska inte varit så himla bravo! Den hade tydligen inte stängts ordentligt så en tredjedel av allt som var kvar i flaskan [vilket var en del] ligger längst ner på botten av kylskåpet...och har legat där ett tag så allt är kladdigt och geggigt!! Eeeewwwww....

Så, det blev bara att ta fram trasan och städa. Skura och torka. Fram och tillbaka från diskbänken och kylskåpet nr 2 [vi har två kylskåp och just detta befinner sig i skrubben, där det är trångt och obekvämt].

Allt detta bara för att jag skulle hämta lite vatten...

My American night out

Det var lördag kväll och jag ville hitta på något kul. Frågade om sardinerna hade lust att gå ut, men av tre ville bara Gigi gå ut. Så, utan något riktigt mål strosade vi runt i stan, försökte få tag på folk som ville hänga med ut och fick till sist tag på en utav hans amerikanska tjejkompis Judy.

Vi gick alla till Moyo, ett uteställe där många studenter hänger, det var fullpackat och vi började snacka med några utav hennes klasskompisar. Det hela blev ganska komiskt, för där var vi ett gäng; en riktig italienare (gigi) som försökte - mycket entusiastiskt - prata engelska med 4-5 amerikanare/grek som i sin tur försökte prata och göra sig förstådd på italienska. Och sedan jag däremellan som pratade båda språken och tillsist inte förstod vilket språk jag skulle använda! Och den ena diskussionen hoppade till den andra eftersom det ständigt blev missförstånd och jag och Judy kunde inte sluta skratta åt dessa pojkar och deras hysteriska samtal.

Efter ett tag drog vi vidare till ett pub-diskotek, twice, som var helt ok, fullpackat med folk och röj på dansgolvet, men varken jag eller Judy var så pigga på att dansa så vi tog en drink och satte oss och pratade. Hon var jättetrevlig och vi "klickade" direkt. Det var kul att få prata engelska igen, och trots att det hackade lite i början så pratade jag ovanligt bra när vi väl kom igång! Blev nästan överraskad över mig själv. Och stackars Gigi blev ju lite utanför när vi väl kom igång med våra diskussioner, men han klarade sig nog...vi försökte få med honom men det var inte alltid så lätt.

Vid 02-tiden bestämde vi oss för att gå, men vi ville inte riktigt gå hem än..men vi visste inte riktigt vart vi kunde ta vägen eftersom det mesta antagligen var stängt vid den här tiden. Det regnade och hade blivit lite kyligare, men Gigi envisades med att vi skulle hitta något. Så, vi promenerade, och promenerade...klockan hann bli upp emot 03....och vi hade blivit genomblöta.

Vi följde Judy hem, lämnade henne och började gå mot Gigis lägenhet där jag skulle ta en taxi. Och här tog det stop. De här j**la taxibolagen lurar en bara på pengar.

Man ringer, får vänta, får till sist beställa taxi för att sen vänta ytterligare...det passerar 5 minuter tills de återkommer med "tyvärr vi kan inte hitta någon taxi just nu, du får återkomma!" och så lägger de på utan att man har någon som helst chans att säga något.

Jag försöker igen med ett annat taxibolag; samma sak händer! Usch, vad förbannad jag blir. Här spenderar man pengar för ingenting. Och blir lämnad på gatan mitt i natten i Florens.
Hos Gigi kunde jag inte sova så det blev att ringa till Judy och fråga om det fanns möjlighet för mig att sova hos henne. Det kändes fult, med tanke på att jag just lärt känna henne, men här är det ganska vanligt sånt här så jag blev direkt välkommen till henne.

Så, där slutade min lördagskväll. Och jag vaknade imorse av min telefon som squillade - klockan va 12.30!!!!! Så, det var bara att ta sig hemmåt. Halvt nyvaken, på gatorna i Florens fulla med människor som springer maraton. Suck...orka!

När jag kom hem hade min kära coinquilina redan fixat lite med maten och sparat lite hemlagad köttfärssås som hon insisterade att jag skulle äta. Mmmmmm....spaghetti med köttfärssås - det satt fint!

Och nu har klockan redan blivit 16.00 och jag har inte gjort ett sk*t. Men det är ju trots allt söndag. Giorno di riposo..

När allt kommer upp till ytan...

Sitter och pratar med en utav sardinerna har precis fått veta lite saker... som jag redan förstått från innan, men som jag nu fått bekräftat. Vilken skit! (...alltså den personen vi pratar om). Men, what can you do! Jag har iaf 75% på min sida! Och jag är glad att jag har dem...de ärliga och omtänksamma personer som verkligen bryr sig.

Mer går det inte att säga...här.

Tv och flumdag...

Dagen har varit ganska trist, mest på grund av vädret som är ruggigt och grått. Nästan alla på jobbet är förkylda och vi går alla runt och gäspar. Samtidigt som våra kära gamlingar är hur pigga och glada som helst, så denna trötthet förvandlas istället till flum och hela dagen har vi gått runt och drivit och skojat med dem. Och de är inte så dåliga heller, de ger igen! Helt stört vad jag har skrattat idag. Helt bisarra situationer som inte går att förklara här. Men som sagt det mesta beror ju på trötthet. Och ett hem av gamlingar av olika slag som blandas. Allt kan hända!

Sendan kom vår kära mekaniker fram till mig och sa att han hittat en TV (!) som ingen använder! Så han hjälpte mig att få den över till mig och nu plötsligt fungerar antennet! Så nu har jag även en helt fungerande tv - gratis!

Hihi...

Nu ska jag gå och handla mat för veckan...har ingen lust att gå ut i kylan, men nångång måste det ju göras!

ciao ciao

KAOS

Bägaren har vält. Ord har talats och såren är vidöppna. Igår small det. Allt jag hade inom mig, alla känslor, alla tankar – allt kom ut! Problemen med D har inte precis blivit bättre senaste tiden och mrs. roomie (kvinnan a.k.a. ”mamman” i huset) tog mig åtsidan under morgonpasset och frågade hur det stod till mellan oss eftersom hon märkt att vi bråkat. Och då kunde jag inte hålla mig längre. Jag berättade hur det var, hur han betedde sig trots att jag förklarat att det känns obehagligt. Hur han ber mig komma in till hans rum – få det att låta oskyldig men sen ändå försöka sig på (men han har thank god aldrig försökt fysiskt). Hur han köper mig saker och skickar meddelanden på nätterna. Hur kontrollerande och svartsjuk han är. Han klarar inte av det när jag är ute, han börjar tänka på vad jag gör och inte gör… att jag antagligen är med G, som han knappt klarar av att höra namnet av.

Och hon förstod allt. Detta har tydligen hänt tidigare och han har tydligen stora problem med detta, hur bete sig med tjejer och överhuvudtaget respektera andras åsikter. Hon sa att detta inte kan fortsätta, jag måste sätta ner min fot, visa att jag är en tjej with dignity som han måste respektera. Och att jag ska prata med de ansvariga och se till att jag får flytta till den andra lägenheten (dit jag egentligen skulle ha flyttat från början om inte hon som också bor där varit på semester just då) så att jag inte behöver känna mig orolig eller illa till mods av att bo med honom. Speciellt nu när hon åker bort på semester i 12 dagar och vi är ensamma.

Och det är det vi är nu. Och I-gårkväll small det. Han hade köpt en flaska vin till oss – vilket jag direkt avfärdade. Vi käkade lite medan vi såg på tv, och jag försökte hålla allt casual. Och han fortsatte att dricka (vilket han iofs alltid gör – han dricker och röker/röker på) och till sist kom frågorna (alltid på sms) om varför han inte skulle få drömma om mig och jag konfronterade honom. Det blev en lång diskussion – jag var pissirriterad, jag hade ju redan blivit uppvärmd innan när jag pratat med Mrs roomie och förstått hur det hela egentligen låg till, hur jag egentligen kände. Och till sist kom det fram att han verkligen inte förstått att jag inte gillade honom. Och jag fick rent ut sagt säga till honom ”du har ingen som helst chans eller möjlighet att få mig” – ”JAG ÄR INTE INTRESSERAD!”. Han hade tydligen fått för sig att bara för att jag klappat honom lite på ryggen nån dag (vilket jag gör med alla – vilket alla gör med alla) så trodde han att det kanske fanns nåt där. Åååååååh!

Hur som helst, han blev helt knäckt och när jag tillsist gick och la mig hörde jag hur han öppnade kylskåpet, tog nån flaska (säkert både vinet och limoncellon) och gick ut. Han kom hem kanske en halvtimma senare – stupfull – och vinglade runt i lägenheten och sjöng. Klockan var 01.00 på en måndag. Och jag som inte hade lyckats somna överhuvudtaget, gick upp och började packa mina grejer. Det finns ingen chans att jag stannar i den här lägenheten. Det går inte. När han sen runt 01.30 däckade lyckades jag äntligen somna.

Men kaoset slutade inte där. 02.30 ringer G och frågar vad jag gör(!) – på en måndag mitt i natten! Han var ute med hans killkompis (som jag träffat en gång tidigare) och ville se om även jag var ute (?????) och att de ville träffa mig och sa att det kunde komma och hämta mig med en taxi….än en gång – vaaaa????? Detta var iofs lite komiskt och blev på ett bisarrt sätt ett ”bra” sätt att sluta kaoset med. Fick mig ett litet skratt efter denna hysteriska kväll.

Iaf, så snart det finns möjlighet ska jag flytta till andra lägenheten och få min frihet!