Senaste nytt från Il Gignoro! (ålderdomshemmet)
Vi har fått några nya gamlingar till la casa di riposo och en utav dem är en herre som bär kvinnokläder (!) och går runt med sin lilla resväska full med små elektroniska barninstrument där man trycker på knappar och får [i det här fallet] gitarren att spela! Dessutom har han en liten [även denna gång] barnradio/kasettspelare med microfon där man kan sjunga med. Och där går han runt med sin lilla radio, spelar och sjunger - med sina oranga byxor, blåa kjol och blommiga blus med ett fejk guccibälte!! KAOS! ...och vi kan inte sluta skratta!
Men stackarn, ni kan ju tänka er hur han har det i mitten av en gigantisk grupp av konservativa gamlingar som "tittar snett" på honom och kommer fram till oss och frågar om det är en kvinna eller en man... Men vi backar upp honom.
Sen har vi en annan gubbe som rymt. Han har varit borta nu i en vecka och det har letats vid varje sjukhus, hem och bland hans släktingarna - men icke! Försvunnen!
Aaah, vi får se hur detta går....dessa gamlingar!
måndag 21 januari 2008
Uppdateringar jobbet
Upplagd av
Graziella
kl.
20:35
0
kommentarer
torsdag 11 oktober 2007
FLORENS!!
Jag har àntilgen anlànt. Kom igàr kvàll och jag har varit med om sà mycket redan under dessa 24 timmar att jag inte kommer att ha nàgon chans just nu att beràtta.
Hur som helst, jag bor med tvà jàttetrevliga italienare; en kille som heter Denzil, 21 àr och jobbar àven han som volontàr. Han àr jattegullig och vi har redan fàtt bra kontakt med varandra (men absolut ingen jag skulle kunna bli intresserad av). Sedan har vi en kvinna som àr the head nurse och àr runt 40-50 kan jag gissa. Jag har inte hunnit tràffa henne sà mycket av men det lilla intryck jag fàtt av vàra smà korta mòten sà verkar hon jàttegullig. Sà det hàr ska nog gà bra!
Sedan hade jag min fòrsta dag pà jobbet idag. Mycket information direkt, och hela stàllet kànns som en labyrint just nu, men det àr ett vàldigt fint hem fòr de àldre och de verkar trivas - àtminstonde de som fattar att var de befinner sig (!). Alla tog vàl hand om mig nàr jag kom, och det kànns bra hittills med jobbet. Jag kommer mer elle mindre vara en assistent till gamlingar som helt enkelt àr gamla och inte riktigt klarar att àta sjàlva, behòver hjàlp nàr de ska gà nàgonstans osv. Och sà kommer jag kanske fà hoppa in lite i avdelningen dàr de som àr dementa och har alzheimer bor - vilket kommer bli intressant men tungt. Fàr vàl se hur det gàr med allt...det var ju trots allt fòrsta dagen idag.
Florens i sig àr helt otroligt vackert! Nàr jag satt pà tàget fràn Rom till Florens blev jag helt fòràlskad...! Jag har trots allt inte hunnit gà runt i stan sà mycket, men jag kommer ha tid...jobbar just nu fràn 07.00 till 14.00 och àr ledig resten av tiden. Och bara nu efter en kvart i stan blev jag bekant med en kille pà bussen, och nàgra minuter efter vàrt lilla samtal och kaffepaus, blev jag stoppad av en annan som var sàljare och lyckades sàlja bòcker till mig fòr ett mycket bra pris (och jag behòver làsa italienska bòcker sà det vara bara bra) och han hade tydligen en finsk tjejkompis som kunde svenska, och àven vi bestàmde att vi skulle ta och tràffas nàgon dag. Sà inom en kvart i stan fick jag redan tvà kontakter. Helt stòrt.
Men, jag kan ju inte undgà att nàmna att jag trots allt saknar er alla dàr hemma i Sverige. Ni som làser - kom ihàg att kommentera/hàlsa/eller òverhuvudtaget skriva nàt!
à presto!
Upplagd av
Graziella
kl.
19:23
0
kommentarer
torsdag 4 oktober 2007
Lite mer info...
Har precis fått lite svar från Florens och har nu fått reda på att jag kommer att jobba som "handledare" eller s.k. assistent till de äldre. Vara lite alltiallo och hjälpa dem, ta ut dem på promenader, hjälpa dem med kläder, ätande, ja, vara till hands helt enkelt. Det kommer nog bli ganska tufft men lärorikt och en bra merit i framtiden.
Har även fått reda på att jag kommer att bo i samma lägenhet som en utav deras sjuksköterskor som jobbar på hemmet. Hoppas bara att hon är relativt ung och lätt att bo med. Orkar inte med en vuxen, kontrollerande person.. Det är ju det jag vill bort från.
Jag kommer inte att ha någon telefon i lägenheten vilket trots allt är ganska rimligt med tanke på att det är deras lägenhet som vi bor i och skulle vi ha en telefon så skulle det väl bli otroliga kostnader...men vi får använda deras telefon på kontoret. Så det känns skönt.
Sen tror jag att jag kommer spendera mer tid på internetcafèer och hålla kontakten mer per mejl och msn än per telefon. Så så farligt är det ju inte. Har ju mobil också.
Men men, that's the new news...och mer får jag nog inte veta förrän jag är där.
Upplagd av
Graziella
kl.
17:21
0
kommentarer
tisdag 2 oktober 2007

Det är trots allt inget nytt land för mig. Med en pappa från Italien, rättare sagt Sicilien (ja, jag vet - mafioso - men nej, långt ifrån alla har nåt med maffian att göra, mycket är bara snack) har jag varje sommar spenderat mina lov nere i medelhavet med min farmor och fått under årens lopp alltfler kompisar. Och varje år jag åker, eller ska jag säga lämnar Italien kommer känslan att det är här jag hör hemma. Just därför har jag sedan åtminstone fem år tillbaka sagt att jag efter gymnasiet ska flytta ner för att plugga italienska och överhuvudtaget vara där. Visst var det lättare sagt än gjort, jag har haft många hinder, tjafs och ångest. Men jag gav mig inte. För jag visste att det var hit jag ville och jag skulle inte ge mig så lätt. Så, nu är jag snart på väg. Den 10:e oktober kl. 07:00 åker flyget.
Vad ska jag göra i Italien nu då? Det var väldigt svårt att bestämma mig. Jag ville från början bara hitta ett jobb och bostad, och bara va'. Men det var inte så lätt när man befinner sig i Sverige mitt uppe i studentperioden. så jag fick ta och se mig om för andra förslag, som aupair eller volontär. Och till sist blev det det sistnämnda. Jag ska jobba som volontär på ett äldreboende i Florens, och de ger mig både mat och boende vilket är perfekt som start. Sedan får vi se hur jag trivs, jag är inte bunden till nåt och kan om jag vill byta till nåt annat. Allt blir ju lättare när man är på plats.
Läskigt är det, men otroligt spännande...
Jag har tagit tag i mitt liv och är på väg. Själv - on my own.
Upplagd av
Graziella
kl.
20:16
0
kommentarer
