ora basta!

Jag kände den komma smygande. Tröttheten.

Fram till idag har jag jobbat på ålderdomshemmet som volontär...och nu sedam två månader tillbaka även på Diesel - två jobb, från det ena till det andra. Bara för att få behålla boendet gratis. Men nu får det vara nog. Ora basta! Min kropp börjar säga emot. Den orkar inte gå upp och jobba 7 på morgonen för att sen vara inne i stan 10.30 för att jobba 8 timmar... Det funkade ibörjan när man ännu var speedad och optimistisk. Men nu två månader senare börjar det visa sina spår... Höll nästan på att svimma häromdagen på jobbet så en kollega fick springa och köpa lite kakor för att få upp mitt blodsocker. Och nej, det var inte för kakornas skull som jag blev all dissy. Och idag bröt jag ihop på jobbet av tröttheten. Hm, nåt är inte ok.

Kanske är det en blanding av alla känslor jag har inom mig just nu. Egentligen har jag inget att vara ledsen över. Anzi, jag mår bättre än nånsin i överlag! Men kanske är det just det att jag plötsligt även insett att jag är här och kommer att förbli här ett bra tag till (vilket är det jag vill), men att jag på grund av det inte kommer att få träffa alla där hemma i sverige på länge. Och att jag verkligen inser hur mycket jag saknar dem. Det var just den här månaden - maj - som jag sagt att jag skulle återvända hem. Men se hur saker och ting kan ändras fort. Hur livet kan ta sina svängar och hur det aldrig riktigt blir som man tänkt sig. Men det är inte så pjåkigt det heller. Och just nu kan jag inte ens se mig själv lämna allt det jag har skapat och fått här. En resa hem för att hälsa på och catch up some time skulle inte vara så farligt, men att flytta tillbaka kan jag inte ens tänka mig. Och det är det som får mig att förstå varför jag vill stanna.

Så. Nu är jag sedan några dagar tillbaka på jakt efter ny lägenhet eller rum. Fast jag tycker det kommer bli otroligt sorgligt att lämna min bostad nu med min underbara coinquilina (samboende). But that's life... Kanske får jag stanna ännu ett tag innan jag hittar nåt nytt för en liten summa...får se vad chefen säger.

Men iallafall. Förändringar håller på att ske. Och trots att det är tungt att jobba och samtidigt leta lägenhet är det sånt man får ta. För det är inte värt att "gå in i väggen" bara för att få en gratis lägenhet.

Non vale la pena.