NEWS

Dagen D har kommit. Dagen då mina beslut tas eller i detta fall blir tagna.

Jag blir kvar i Italien. Nu är det bestämt.

De har förnyat mitt kontrakt på Diesel (!!!) - fulltime indeterminato!! Alltså i princip fast anställning, tills jag inte vill vara kvar. Så. Det innebär att jag blir kvar här i Italien..

Vilket även innebär att jag tyvärr inte kommer att ha någon möjlighet att komma hem till Sverige på ett bra tag...Med tanke på att jag är den som jobbat minst av oss kollegor, är jag den som får ledigt sist - och det kommer antagligen bli i september.

Men det känns trots allt skönt att få ett litet hum om vad som kommer att hända den närmsta tiden. Lättare att organisera sig! Och innerst inne känns det som en lättnad. Som om Diesel kontraktet satte punkt på alla mina förvirrade framtidsplaner. Som om det fick mig att till sist inse och bestämma mig över vad jag ville göra. Att stanna eller inte. Och innerst inne visste jag att jag ville stanna. Har bara haft realisten i mig som säger vad jag kanske bör göra, vad som är smartast. Men om hjärtat i slutändan inte är överens med hjärnan blir man förvirrad. Många säger att man ibland måste gå emot hjärtat, hur ont det än gör, för att ta den rätta vägen. Men i det här fallet handlar det inte om liv och död. Det handlar bara om var jag ska tillbringa mina närmsta år eller månader (även fast jag tror att det i det här fallet kommer att handla om år). Jag menar att plugga kan man i slutändan göra var man än vill - så länge man studerar. För varje land har nåt att komma med. Alltid lär man sig något. Och klarar sig folk i Italien klarar även jag mig. Sedan finns ju alltid Sverige kvar. Möjligheten att återvända finns alltid där. Och skiter det sig här i Italien är det bara att ta det som det är - en erfarenhet - och gå vidare. Men nu ska vi inte vara pessimistiska.

Jag känner mig i alla fall så mycket mer avslappnad och lugn inför framtiden. Jag vet nu att jag vill stanna, jag vet att jag har ett jobb och att jag klarar mig. Jag vet mer eller mindre vad jag vill studera och att jag kan göra det här. Och jag tror att ni som känner mig väl innerst inne inte är förvånade över mina beslut. Kanske hade ni hoppats på att jag skulle byta idé. Ta mig samman. Men this is me, det är Italien som gäller för mig. Hur osäkert folk än säger att det är. Men problem finns i hela världen och som jag sa innan, skiter det sig finns allid Sverige kvar. Sverige kommer alltid vara hemma för mig. Liksom Italien också känns hemma. Det gäller bara att välja vad som känns bäst innerst inne. Vart jag trivs bättre. Och det är här.

Det känns dock tungt att veta att jag inte kommer att få träffa er i Sverige på ett bra tag, och att jag inte har samma möjligheter som tidigare att ta flyget hem över helgen. Tyvärr är det nu upp till er att komma och hälsa på mig. Tills jag får min ledighet. Men vem säger nej till en liten weekend i Florens?? Ego som jag är. Kom hit, kom hit!

Det var allt jag hade att säga angående mina beslut just nu. Jag tar en dag i taget. Med lugnare steg nu när jag vet att jag ännu inte behöver ta några viktiga beslut. Och att jag isåfall har ett någorlunda hum om vad jag vill. Jag blir kvar i Italien och det var det jag ville från början. Nu vågar jag bara säga det.

Punkt.