alla dessa matnojor!

Läste just ett inlägg från Mia (LÄSVÄRT!) där hon pratar om fransyskornas skönhet och hur de håller sig i form trots deras "osunda" och kaloririka kost. Hur stoltheten och självkänslan vinner över diet.

Det där med fransyskorna gäller även italienskorna!!

Sedan jag flyttade hit har jag lagt av med allt som kallas light, allt som har med psykologiskt bantande och dietfood. Efter alla dessa år av nojor angående mat och kropp - som mer eller mindre nästan alla ungdomar har - har jag trots upp eller nedgångar i vikt aldrig varit riktigt nöjd. Men sedan jag flyttade ner till Italien och började äta vanlig mat, italiensk mat med allt vad det innebär; pasta, ostar, frukostar med kakor och croissanter, ricotta och spenat-rätter, och bröd bröd bröd (alltid vitt för den delen) så har alla mina inställningar till mat och kropp ändrats. Trots att jag äter "fel" (enligt svensk/GI-regeln) så har jag aldrig mått bättre. För här äter jag lagom. Äter varierad kost i rimliga mängder - och det är det som räknas i slutändan!

Mat ska njutas, det är något man snabbt lär sig i Italien. Och äter man nåt lite mer kaloririkt äter man nästa dag något lättare, så länge man har regulära tider, äter måttligt och framför allt inte tänker för mycket. Allt handlar egentligen om hur din inställning till mat är. Och sen jag slutade tänka på vad jag fick och inte fick äta har jag gått ner och känner mig lagom nöjd med mig själv!

Tack till den italienska mentaliteten och syn på mat. Och visst håller jag mig fast till att fullkornsbröd är bättre än vitt bröd och att sötsaker och sockerhaltiga saker inte ska ätas alltför ofta - så betyder det inte att man inte får äta det. Att avsluta måltiden med un dolce (en efterrätt) är nästan regel i Italien. Som pricken över i.

Så glöm bort alla regler. Tänk inte för mycket. Börja äta med lugn. Mat är liv. Se den som en vän, inte som fiende. Så ska du nog se hur kroppen ger dig rätt.

Det är åtminstone nåt jag lärt mig...